Schizofreni och liknande tillstånd
Nivå och process
Stöd för standardiserad dokumentation av suicidriskbedömning
Underlag för konfigurering av journalsystem och framtagande av anvisningar för dokumentation av suicidriskbedömning.
Målgrupp eller situation
Personal som arbetar med:
- konfigurering av journalsystem i hälso- och sjukvården
- framtagande av anvisningar för dokumentation i hälso- och sjukvården.
Sammanfattning
En enhetlig dokumentation förbättrar möjligheten att kommunicera mellan olika system och att jämföra data om den vård som ges. För att möjliggöra att dokumentation av suicidriskbedömning görs på ett enhetligt sätt i landet har termer ur det internationella begreppssystemet Snomed CT valts ut för att benämna centrala begrepp i strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk. När journalsystem konfigureras för att stödja dokumentation av strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk bör dessa begrepp ur Snomed CT användas. Termer ur Snomed CT har valts för följande avsnitt:
- Förslag på frågor om suicidalitet
- Riskfaktorer
- Skyddsfaktorer
- Skattningsskalor
- Riskbedömning
Genomförande
I avsnitten nedan anges de termer som hämtats ur Snomed CT i sitt kliniska sammanhang. Termer ur Snomed CT markeras genom att de följs av motsvarande kod ur Snomed CT. Koden står mellan klamrar, till exempel: Nedstämdhet [366979004].
I vissa fall är formuleringen som används i texten inte ordagrant densamma som termen ur Snomed CT. I dessa fall står även termen ur Snomed CT mellan klamrarna, till exempel: psykiatriska tillstånd [psykisk störning 74732009] och svåra tillstånd [svår psykisk störning 113841000052105].
När man konfigurerar journalsystem och utformar sökord, fasta val och motsvarande bör markerade begrepp ur Snomed CT användas. Om det är tekniskt möjligt bör de uppgifter som dokumenteras med dessa sökord, fasta val och motsvarande även kopplas till koden ur Snomed CT.
Förslag på frågor om suicidalitet
Nedstämdhet [366979004]
- Hur mår du?
- Hur fungerar ditt liv just nu?
- Känns livet meningslöst?
- Känner du hopplöshet?
Dödstankar [66041000052104]
- Har det hänt något särskilt i ditt liv som gör att du inte orkar leva?
- Har du tänkt att det skulle vara bättre om du var död?
- Känner du någon som har tagit sitt liv?
Dödsönskan [225876004]
- Har du önskat att du vore död?
- Har du velat somna för alltid?
Suicidtankar [6471006]
- Har du tänkt att du skulle skada dig själv på något sätt?
- Tänker du på att ta livet av dig?
- Hur länge har du tänkt på självmord som en möjlig utväg?
- Vill du berätta varför självmord känns som en utväg för dig?
- Hur ofta tänker du på självmord?
- Hur starka är tankarna? Kan du distrahera dig från dem?
Suicidimpulser [113851000052108]
- Har du varit nära att ta livet av dig?
- Är du rädd för att dina suicidtankar ska övergå i handling?
- Är det något som hindrar dig?
Suicidavsikt [304594002] eller planerar suicid [247650009]
Har du förberett ett självmordsförsök? Har du:
- funderat på hur du skulle kunna ta ditt liv?
- bestämt tid eller plats?
- valt metod? Vilken?
- skaffat utrustning för att ta ditt liv?
- för avsikt att genomföra planerna?
- tillgång till någon självmordsmetod i ditt hem?
- skrivit avskedsbrev?
- gjort dig av med saker som du inte vill ska finnas kvar efter dig?
Suicidhandling
- Har du någon gång gjort ett självmordsförsök?
- När och var?
- Hur gjorde du då?
- Varför valde du just den metoden?
- Vad fick dig att avbryta självmordsförsöket?
Riskfaktorer
Kartläggning av individens riskfaktorer ingår i helhetsbedömningen. Riskfaktorer kan bara ge vägledning i suicidriskbedömningen och bör viktas och vägas samman med annan information.
Suicidalitet
- Tidigare suicidförsök [161474000].
- Praktiska förberedelser för suicid [71031000052105].
- Suicidal kommunikation [71051000052101].
- Erfarenhet av suicid i familjen (eller hos andra närstående) [160333008].
- Har tillgång till vapen [445896002] och medel [66091000052106] som kan användas vid suicid.
Om individen har gjort flera suicidförsök och/eller använt en metod med hög förväntad dödlighet (till exempel hängning, dränkning, skjutning, gasning och hopp från hög höjd eller framför fordon) och/eller har flera psykiatriska diagnoser är risken särskilt stor.
Psykiatriska tillstånd och somatiska sjukdomar
Alla psykiatriska tillstånd [psykisk störning 74732009] innebär en förhöjd suicidrisk, särskilt vid svåra tillstånd [svår psykisk störning 113841000052105]. Somatiska sjukdomar som också kan öka risken är:
- cancer [363346000]
- KOL [13645005]
- svår smärta [76948002]
- kronisk neurologisk sjukdom [128283000].
Ålder och kön:
- hög ålder [49808004]
- manligt kön [248153007].
Symtom att vara särskilt uppmärksam på:
- svår ångest [51291000052101]
- nedstämdhet [366979004]
- glädjelöshet [247796005]
- hopplöshet [307077003]
- skamkänslor [225012006], skuldkänslor [7571003]
- agiterad [24199005], upprörd [224977004]
- irritabilitet [102893002]
- labil affekt (t. ex. emotionell instabilitet) [88729006]
- misstänksamhet [706876006]
- lättkränkthet [286846009]
- självskadebeteende [248062006]
- bristande problemlösningsförmåga [247582001]
- utagerande impulsivt beteende [284510009], aggressivt beteende [61372001]
- sömnstörning [39898005]
- alkoholpåverkan [63901000052109], substanspåverkan [63891000052108]
- idealiserar suicid [113561000052108].
Situation:
- nyställd psykiatrisk diagnos
- in- och utskrivning från sluten psykiatrisk vård
- avbrott i vård och behandling och/eller byte av behandlare eller enhet.
Sociala faktorer:
- utsatt för: mobbning [225820007], fysiskt våld [442084003 ], andra typer av våld, förtryck [173551000052102] , sexuellt utnyttjande [225826001] (eller motsvarande traumatiska händelser)
- kriminellt beteende [91249009], fysiskt våldsamt beteende [225480004]
- relationsproblem [160822004], familjeproblem [248539004]
- social isolering [422650009], ensamhet [267076002], utanförskap till följd av sexuell läggning, otillräckligt socialt stöd [425022003]
- känsla av förlust [113551000052105], förlust av personlig relation [66081000052109], förlorat jobbet [266956001] (även förlust av social status, förlust av funktioner p.g.a. sjukdom och åldrande)
- asylansökan avslagen [103571000052101].
Ytterligare riskfaktorer för barn och ungdomar:
- konflikt mellan barn och förälder [14345008]
- utsatt för omsorgssvikt [95930005]
- psykisk ohälsa i familjen [103581000052104]
- substansmissbruk i familjen [134591000119102]
- utsatt för gromning [700226009]
- start och höjning av antidepressiv medicinering.
Skyddsfaktorer
Man bör vara försiktig när man väger risk- och skyddsfaktorer mot varandra eftersom det saknas kunskap om hur skyddsfaktorerna kompenserar för riskfaktorerna. Skyddsfaktorerna har störst påverkan på lång sikt och skyddar inte nödvändigtvis mot en akut suicidrisk.
Skyddsfaktorerna innebär att individen
- har ett stödnätverk [66651000052105] (t. ex. familj, vänner, skola, arbetsplats, föreningsliv)
- befarar negativa konsekvenser för närstående [73471000052100]
- har förmåga till nära relation [66661000052108]
- har husdjur [224152001]
- upplever en känsla av meningsfullhet (t ex när det gäller fritidsintressen, arbete och studier) [71021000052108]
- har en stabil livssituation [73461000052109]
- är kapabel till problemlösning [716433009]
- har övertygelser som fördömer suicid (såsom motstånd mot suicid, eller religiös tro som tar avstånd från suicid) [66671000052104]
- är hjälpsökande [113601000052108]
- har förtroende för hälso- och sjukvården [73481000052103]
- känner rädsla för kroppsligt obehag vid suicid [73451000052106] eller rädsla för men efter suicidförsök [66681000052102].
Barn och ungdomar
För barn och ungdomar är de främsta skyddsfaktorerna
- goda relationer i familjen (t. ex. positiv tid tillsammans samt omsorg och monitorering av den unga) [73551000052105]
- en fungerande skolsituation [73561000052108]
- stödjande kamratrelationer [73581000052102].
Skattningsskalor
Skattningsskalor kan fungera som stöd vid bedömning av suicidrisk för att säkerställa att inga viktiga frågor missas. Inga skattningsskalor har tillräcklig tillförlitlighet för att förutsäga framtida suicid. De får därför aldrig ersätta den kliniska intervjun och individens berättelse.
- SUAS/SUAS-S – Suicide Assessment Scale, självskattningsformulär (pdf, ny flik)
- C-SSRS – Columbia självmordsbenägenhet bedömningsskala för bedömning av suicidrisk och suicidalt beteende [resultat C-SSRS 113541000052107]
- SIS – Suicidal Intent Scale, intervjubedömning av suicidrisk efter suicidförsök [resultat Becks SIS 66601000052109]
Riskbedömning
Värdera utifrån den samlade kartläggningen inklusive psykiskt status om suicidrisken är låg, måttlig, hög eller svårbedömd, se nedan. Gör en helhetsbedömning som baseras på den genomförda kartläggningen av individens livssituation och bakgrund inklusive eventuella utlösande händelser, psykiskt status samt risk- och skyddsfaktorer.
Varje bedömning av suicidrisk ska utgå från individens unika situation. Suicid är en komplex händelse och därför måste alltid en individuell bedömning göras.
Suicidriskbedömningen ska dokumenteras noggrant och vara lätt att hitta. Redogör för den samlade bedömningen inklusive hur akuta och underliggande faktorer för suicidrisk vägs in.
Risknivåer
Gradera risken baserat på den sammanvägda kliniska bedömningen. Risknivåerna ska tillämpas tillsammans med förslag på åtgärder och insatser för att minska suicidrisken, se nedan.
Låg risk [låg risk för suicid 394687007]
Suicidrisken bedöms inte avvika från risken hos befolkningen i stort.
Måttlig risk [måttlig risk för suicid 394686003]
Suicidrisken bedöms vara tydligt förhöjd jämfört med befolkningen i stort utan att motsvara hög risk.
Hög risk [hög risk för suicid 394685004]
Suicidrisken bedöms vara kraftigt förhöjd jämfört med andra individer med psykiatriska tillstånd.
Svårbedömd risk [svårbedömd risk för suicid 70791000052104]
Anges i situationer då det är extra svårt att bedöma suicidrisken på ett tillförlitligt sätt. Det kan till exempel bero på bristfällig information, medicinpåverkan, berusning, otydlig eller ambivalent suicidal kommunikation.
Återkoppling
Bedömningen ska återkopplas till individ och närstående. När man förmedlar den bedömning som gjorts ska man beskriva allvarlighetsgraden och de viktigaste faktorerna som medför risk, men också något positivt för att ge hopp.