Stöd i föräldraskap

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Stöd i föräldraskap

Genom praktisk problemlösning, samtal och/eller färdighetsträning stöttas individen i sin föräldraroll.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer med barn i syfte att stärka föräldraskapet och tillgodose barnets behov.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda anpassat föräldrastöd till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som är vårdnadshavare och har sviktande föräldraförmåga. (prio 2) 

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras.

Sammanfattning

Att tillsammans med individen:

  • Utforma en strategi för hur föräldern ska stärkas i sin föräldraroll
  • Erbjuda avlastning, vid behov
  • Träna färdigheter i att möta barnets behov
  • Arbeta med målsättningen att individen i framtiden ska kunna hantera sitt föräldraskap självständigt
  • Följa upp insatsen och behovet av stöd kontinuerligt

Observera att även socialtjänsten erbjuder insatser för att stödja föräldraskapet, se insatsen Boendstöd, föräldraskapsstöd och Beardslee familjeintervention.

Genomförande

Ett anpassat föräldrastöd har både till syfte att stötta föräldern i att möta barnets behov och att säkerställa en säker och trygg miljö för barnet. Stödet utformas tillsammans med föräldern som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Hur ser barnets livssituation ut? Vilka personer är viktiga för barnet? Hur fungerar kontakterna med förskola, skola? Kompisrelationer?

Fokusera på familjens grundläggande behov i vardagen. Har barnet tillgång till känslomässigt närvarande vuxna? Hur fungerar den praktiska omvårdnaden? Får barnet sina grundläggande behov tillfredsställda, mat kläder, personlig hygien mm? Har föräldern förmåga att:

  • skapa struktur, regelbundna måltider, sömn osv
  • ge emotionellt stöd till sitt barn
  • ha kontakt med personer runt barnet, skola, tandvård, fritidsaktiviteter mm

Det kan finnas många skäl till att en förälder är i behov av stöd. Behovet kan variera över tid och till exempel handla om:

  • att det är mycket bråk hemma
  • att föräldern är orolig över sitt mående hur det påverkar barnet
  • barn som känner sig utanför
  • barn som utsätts för våld, hot, trakasserier eller kränkningar
  • barn som begår brott, missbrukar alkohol eller narkotika
  • barn som lever i familjer där någon missbrukar alkohol eller droger

Exempel på föräldraskapsstödjande insatser

  • Praktiskt stöd

Ett praktiskt stöd i vardagen kan till exempel innebära:

  • Stödjande insatser i hemmet för att underlätta förälderns vardag
  • Att lära ut praktiska färdigheter, t ex hur man loggar in på skolwebben
  • Vara en extra vuxen gentemot barnet
  • Erbjuda möjlighet till avlastning vid behov

  • Stöd att skapa struktur och rutiner

Att skapa struktur i vardagen kan innebära en avlastning för föräldern samtidigt som det tillgodoser den unges behov av förutsägbarhet och trygghet. Åtgärden kan till exempel innebära att:

  • Införa regelbundna mat- och sovtider
  • Göra veckomatsedel
  • Planera och schemalägga aktiviteter
  • Lägga in minnesstöd i form av larm- eller textpåminnelser i mobiltelefon eller dator

Läs mer under insatsen Boendestöd, kognitivt stöd i vardagen.

  • Stödjande samtal

"Föra barnen på tal" (FbT) är en manualbaserad diskussions- och underökningsguide som har sin grund i förståelsen av hur den psykiska ohälsan kan påverka föräldraskapet och barnen, samt kunskap om hur man stödjer barnets och tonåringens utveckling. Se Föra barnen på tal.

Metoden “Motiverande samtal” kan användas som stöd för att tillsammans med individen utforska nya syn- och tankesätt och åstadkomma förändring. Den går i korthet ut på att:

  • Hjälpa individen att med egna ord formulera en egen förståelse av sina problem
  • Hjälpa individen att hitta och formulera egna argument för att göra en förändring
  • Stödja förändringsprocessen genom att uppmuntra framsteg (även de små)

Samtal kan ske enskilt eller i grupp i slutna eller öppna vårdformer. Läs mer om Motiverande samtal.

  • Färdighetsträning

Om förälderns svårigheter innebär ett hinder exempelvis i kontakterna med barnomsorg, skola och kompisar, kan färdighetsträning vara ett sätt  att åstadkomma förändring. En individ som till exempel inte klarar av att leka utomhus med sitt barn i tillräcklig utsträckning, på grund av att kontakten med andra föräldrar utlöser stress, kan med en annan vuxen som stöd bli trygg nog att utsätta sig för momentet. Det personliga stödet utfasas successivt, målsättningen är att individen ska kunna hantera situationen på egen hand i framtiden. Se Boendestöd för färdighetsträning.

Föräldraträffar

Det ser olika ut i olika delar av landet men många kommuner och landsting anordnar föräldraträffar, dels för föräldrar i allmänhet, dels för föräldrar med specifika behov. Att delta i föräldraträffar ger en möjlighet att utbyta erfarenheter med andra.  

Föräldragrupper

I föräldragrupper träffas man kring olika teman för att diskutera föräldraskap med andra föräldrar. Det kan till exempel handla om att det är mycket konflikter hemma eller hur man ska hantera en separation. Föräldragrupper kan också vara inriktade på barns behov i olika åldrar.   

Stöd till föräldrar som har placerade barn

Föräldrar och socialtjänst är oftast överens om vilken hjälp barnet och familjen behöver. I första hand ska det stöd som socialtjänsten erbjuder ges tillsammans med föräldrarna och med deras samtycke. Om vårdnadshavarna inte är överens med socialnämnden om vilket stöd barnet är i behov av kan socialtjänsten behöva genomföra insatser mot deras vilja.

När ett barn placeras utanför familjen har föräldrarna rätt att få stöd av socialtjänsten för att hantera det som händer. Man kanske behöver stödsamtal för att hantera krisen i familjen eller stöd för att kunna utvecklas i sitt föräldraskap. Man kan också få hjälp med att ha en bra kontakt med sitt barn. Målet är att det ska bli så bra som möjligt för barnet och att barnet ska kunna återvända hem med bra stöd.

Att tänka på

Individers behov av föräldrastöd kan variera över tid. Under en del perioder kanske stödet kan trappas ned för att under andra perioder behöva bli mer intensivt. Var uppmärksam på hur föräldern och barnet mår och stötta föräldern i att ta kontakt med exempelvis hälso- och sjukvården eller BUP om du ser att det finns ett behov av det. Ställ frågor om du misstänker att föräldern eller barnet är utsatt för någon form av hot och/eller våld.

Anmälningsskyldighet gäller för all personal inom socialtjänstens område vilket innebär att en boendestödjare som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldig att genast anmäla det till socialnämnden.

Uppföljning

Avsnittet ska kompletteras.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Primärvård | Första linje, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Tandvårdsyrke
  • Typ av behandling/stöd: Psykosociala insatser, Familj- och närståendestöd
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår