Utreda elevers behov av särskilt stöd

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Kartläggning och utredning

Utreda elevers behov av särskilt stöd

Särskilt stöd ska ges om en utredning visar att eleven är i behov av det. Stödet ska ges i alla situationer och miljöer där det behövs.

Målgrupp eller situation

Elever som trots extra anpassningar riskerar att inte nå de betygskriterier eller kriterier för bedömning som minst ska uppnås.

Kunskapsläge

Särskilt stöd regleras i skollagens 3:e kapitel. Stöd för genomförande finns i allmänna råd och kommentarsmaterial från Skolverket samt i material från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kompetenskrav

Pedagogisk kompetens är en förutsättning men beroende på frågeställning kan den behöva kompletteras med till exempel specialpedagogisk, psykologisk, psykosocial eller medicinsk kompetens. Den som ansvarar för utredningen avgör vilka kompetenser som behövs.

Sammanfattning

Om det visar sig att en elev riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar, ska det anmälas till rektorn som då ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds så snart som möjligt.

Utredningar av behov av särskilt stöd kan variera i omfattning. Ibland kan utredningen göras relativt snabbt och enkelt, i andra fall krävs en mer grundlig utredning för att kartlägga och analysera elevens hela situation. 

Det som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar är insatsernas omfattning och/eller varaktighet samt att vissa åtgärder inom ramen för särskilt stöd kräver rektorsbeslut. 

Genomförande

Utredningen ska ge skolan ett underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka behov av stöd som finns. För att utreda behovet av särskilt stöd behöver man undersöka de bakomliggande orsakerna till svårigheterna. Det kan handla om inlärningssvårigheter, psykiska besvär, svårigheter i det sociala samspelet, psykosocial problematik, funktionsnedsättning, koncentrationssvårigheter och/eller upprepad eller långvarig frånvaro.

Om utredningen visar behov av stöd inom ramen för ett åtgärdsprogram ska det upprättas för en elev. Det ska göras även om skolan och elevens vårdnadshavare inte är överens.

En utredning av elevens behov av särskilt stöd bör innehålla en kartläggning (del 1) och en pedagogisk bedömning (del 2).

Kartläggningen syftar till att lägga en grund för vidare analys av en elevs stödbehov och beslut om stödåtgärder. Den ska ge information om elevens förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning i relation till lärmiljön och undervisningens nuvarande utformning.

Exempel på underlag i kartläggningen:

Individnivå
  • resultaten från nationella prov samt betyg
  • lärarnas och skolpersonalens observationer av eleven i olika situationer och lärmiljöer
  • genomgång av eventuella extra anpassningar som hittills har gjorts i undervisningen och vad de har lett till
  • uppgifter från eleven och elevens vårdnadshavare
  • den skriftliga individuella utvecklingsplanen
  • eventuella tidigare åtgärdsprogram
  • frånvaro
  • information från eventuella tidigare skolor
  • ev. bedömningar och utredningsunderlag från elevhälsan eller hälso- och sjukvården
  • information om elevens fungerande och behov inom fritidshemsverksamhet.
Gruppnivå
  • vilka pedagogiska metoder som används och hur lärmiljöerna är utformade
  • hur den aktuella elevgruppens sammansättning påverkar undervisningssituationen
  • skolans organisering av undervisningen, vilka arbetssätt och arbetsformer som har använts i undervisningen, förhållningssätt och lärandeklimat t.ex. bemötande och förväntningar, tillit, trygghet, delaktighet, nyfikenhet.
Organisationsnivå
  • hur skolans organisation och resursfördelning påverkar elevens förutsättningar i undervisningen.

När kartläggningen är klar görs en sammantagen analys av de behov som finns för att nå betygskriterier eller kriterier för bedömning och övriga mål för utbildningen. Analysen ska leda fram till en bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. En elev som får särskilt stöd kan också behöva fortsätta med extra anpassningar. De två stödformerna utesluter inte varandra. I förskoleklassen utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot de kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier som senare kommer att gälla i den aktuella skolformen.

Vid den pedagogiska bedömningen ska den som utreder särskilt ta hänsyn till 

  • om de svårigheter som kommer till uttryck i skolsituationen rör denna som helhet eller endast vissa delar
  • om det finns bakomliggande förhållanden som kan vara orsaken till svårigheterna 
  • vilka åtgärder skolan överväger att sätta in eller fortsätta med och varför, samt vilka resultat som förväntas av åtgärderna.

Bedömningen bör ge svar på

  • om stödbehovet kan tillgodoses genom extra anpassningar
  • om stödbehovet bör tillgodoses genom särskilt stöd
  • vilket stöd som behövs och i vilken omfattning
  • beslut om särskilt stöd eller ej.

Om utredningen leder fram till ett beslut om särskilt stöd ska skolan upprätta ett åtgärdsprogram. Så långt det är möjligt ska åtgärdsprogrammet upprättas i samråd med eleven och vårdnadshavare. Om eleven eller vårdnadshavare motsätter sig ett åtgärdsprogram men skolan ser behov av åtgärder ska rektor ändå besluta om att upprätta ett åtgärdsprogram. 

Det ska tydligt framgå vilka åtgärder som behöver göras och hur. Dessa ska vara konkreta och möjliga att utvärdera.

En utredning kan visa att en elev inte är i behov av särskilt stöd och då behövs inget åtgärdsprogram. För att möta elevens behov kan skolan istället utveckla lärmiljöerna genom att förändra de pedagogiska metoderna, omfördela resurser eller göra förändringar i organisationen kring eleven. Utredningen kan också visa att svårigheter kommer till uttryck i skolsituationen, men att elevens behov kan tillgodoses genom att skolan ger stöd i form av extra anpassningar. I båda dessa fall utarbetas inget åtgärdsprogram, men däremot dokumenteras vilka extra anpassningar som görs i elevens individuella utvecklingsplan i de årskurser där sådana upprättas.

Elevhälsan kan bidra med information och kunskap om elevers pedagogiska, medicinska, psykosociala och psykologiska status och ska involveras i arbetet om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Vilka professioner som medverkar beror på frågorna, men också på lokala förutsättningar. Vissa skolhuvudmän har idag tillgång till exempelvis arbetsterapeuter och logopeder, utöver de professioner som krävs enligt skollagen.

Kartläggning och utredning ska dokumenteras skriftligt. Man ska kunna gå tillbaka till den enskilda utredningen och se vad som har framkommit och hur skolan har bedömt situationen.

Dokumentationen sker i två delar: kartläggning respektive bedömning av behovet av stöd eller särskilt stöd. Av dokumentationen ska det framgå när utredningen gjordes, vem som var ansvarig, vilken befattning den ansvariga har och vilka övriga kompetenser som varit involverade i utredningen. Det bör också framgå om eleven och/eller elevens vårdnadshavare varit delaktiga. Tidigare utredningar om behov av särskilt stöd och andra utredningar ska uppges i dokumentationen. Vårdnadshavare och elever över 16 år ska alltid få ta del av utredningen när den är klar. 

Elevens vårdnadshavare och elever som har fyllt 16 år har rätt att inom tre veckor från mottaget beslut överklaga beslutet om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram, liksom innehållet i ett beslutat åtgärdsprogram. Överklagan görs till Skolväsendets överklagandenämnd.

Uppföljning

I uppföljningen tar man reda på om åtgärdsprogrammet följts och om åtgärderna gett önskvärda resultat. Om åtgärderna är otillräckliga revideras åtgärdsprogrammet utifrån det som framkommer i uppföljningen. Uppföljning kan ske vid olika tidpunkter utifrån olika insatser. 

Vissa elever har behov av särskilt stöd under en längre tid. Då finns det nästan alltid skäl för skolan att vid flera tillfällen ta ställning till stödbehovet och fatta nya beslut om åtgärdsprogram. Resultatet från uppföljningen och utvärderingen av de insatta åtgärderna kan användas som kompletterande utredningsunderlag inför det nya beslutet. Då behöver man inte göra om hela utredningen från grunden, om inte förhållandena för eleven har ändrats eller om det har gått lång tid sedan en pedagogisk bedömning genomfördes.

Om utredningen väcker frågor om till exempel adhd, språkstörning eller autism kan eleven behöva utredas vidare av specialister inom vården. Då kan elevhälsan skriva en remiss alternativt bistå vårdnadshavare med dokumentation från elevakten som underlag till en egenremiss.

Om utredningen väcker frågor om elevens kognitiva förutsättningar i relation till kraven i grundskolans eller gymnasiets kursplan bör skolpsykolog konsulteras. Skolpsykologen kan då avgöra om den pedagogiska bedömningen ska kompletteras med en bedömning av om eleven har en intellektuell funktionsnedsättning som ger rätt att ansöka om att bli mottagen i anpassad grundskola eller anpassat gymnasium. 

Märkning

  • Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Kurator, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)