Upptäcka och stödja individer som utsätts för hot och våld

Schizofreni och liknande tillstånd

Kartläggning och utredning

Upptäcka och stödja individer som utsätts för hot och våld

Personal i hälso-och sjukvård och socialtjänst bör ställa frågor om hot och våld för att upptäcka utsatthet och ge hjälp och stöd.

Målgrupp eller situation

Individer med schizofreni eller liknande tillstånd.

Kunskapsläge

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4)

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

En vanlig fördom i samhället är att individer med svår psykisk sjukdom är mer våldsbenägna än andra. Forskning visar dock att det främst är risken att utsättas för våld som är förhöjd. Ett fokus på målgruppen som våldsutövare riskerar medföra att individernas egna sårbarhet för hot och våld inte nog beaktas. 

Individer med svår psykisk sjukdom är beroende av omgivningens förståelse, stöd och omsorg vilket gör dem till en utsatt och sårbar grupp. Svår psykisk sjukdom ger symtom och funktionsnedsättningar som bland annat påverkar social förmåga och möjlighet till social interaktion. Risken för missförstånd och svårigheter i mellanmänskliga relationer, utmaningar i mötet med samhällets normer, ogynnsamma relationer till följd av boendesituation, utanförskap och ensamhet, utgör sammantaget en ökad risk för att bli utsatt för hot och våld.

Genomförande

För att upptäcka och kunna erbjuda stöd och hjälp till den som är utsatt för hot och våld behöver personal i socialtjänst och hälso-och sjukvård ställa frågor och vara uppmärksam på signaler och tecken på våldsutsatthet.

Hot och våld kan handla om allt från subtila handlingar till grova brott. Tecknen på att någon är utsatt kan vara mycket diffusa. Rädsla och skam hos den som är drabbad kan medföra en ovilja att berätta och det är viktigt att frågor ställs med respekt, lyhördhet och förståelse. Som hjälp i kartläggning av utsatthet för hot och våld finns olika bedömningsinstrument.

I verksamheter som möter personer med ökad sårbarhet för hot och våld behöver rutiner finnas för:

  • hur och när man ska ställa frågor om hot och våld
  • hur hjälp, stöd och skydd ska erbjudas om individen är utsatt
  • hur man ska agera om det finns barn i hemmet

Definitionen av våld är: varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.

Hot och våld kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Det kan handla om att bli förlöjligad eller känna sig hotad, till att utsättas för våldtäkt eller misshandel. Det kan också handla om en kombination av olika typer av våld.

  •  Fysiskt våld: Knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.
  • Sexuellt våld: Våldtäkt eller sexuella handlingar som den utsatta inte vågar säga nej till.
  • Psykiskt våld: Direkta eller indirekta hot, förlöjligande, våld eller hot om våld mot husdjur eller närstående.
  • Social utsatthet: Hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter, isolering, ryktesspridning.
  • Materiell eller ekonomisk utsatthet: Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Att övertalas till eller tvingas att skriva på avtal som får negativa ekonomiska konsekvenser. Att inte tillåtas arbeta eller använda sina egna pengar.
  • Digitalt våld: Hot i sms eller sociala medier, kontroll över hur någon förflyttar sig via gps eller platstjänster, grooming.
  • Latent våld: Ständig rädsla eller oro för våld genom hotfull kroppshållning, kroppsuttryck, ilska eller aggressivitet.
  • Hedersrelaterat våld och förtryck: Från en begränsning av vardagliga val till ett liv under hård kontroll. Kan innefatta kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och att bli bortförd ur landet. Vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck finns mer omfattande vägledning här.

Tecken på hot och våld kan vara tydliga eller mer diffusa. Exempel kan vara:

  • sår, blåmärken, brännskador
  • frakturer
  • psykosomatiska problem, som t.ex. återkommande magont, sömnstörningar eller huvudvärk
  • depression, ångest, PTSD, självskadebeteende
  • riskbruk, missbruk eller beroende
  • suicidförsök
  • omsorgsbrister.

När man frågar om individen är utsatt för någon typ av hot och våld ska man göra det i ett enskilt samtal. Använd konkreta ord och utgå från individens perspektiv. Informera om att frågor om våld och förtryck ställs rutinmässigt och berätta om vilket stöd som hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda. Erbjud hjälp att ta nödvändiga kontakter.

Om individen berättar om pågående våld eller om våldsupplevelser i närtid behöver man ställa ytterligare frågor för att få reda på om det finns en akut risk för våld.

Om individen inte uppger någon erfarenhet av våld eller förtyck

Uppmana individen att höra av sig senare om samtalet väckt några tankar eller frågor. Dokumentera i journal att individen har fått frågor om våld och inte uppger någon utsatthet. 

Om individen uppger upplevelser av hot och våld

Försök ta reda på om individen själv vet vad hen skulle vilja ha för stöd och hjälp. Erbjud till exempel stödsamtal, hjälp med kontakt med annan instans eller skyddat boende.

  • Finns det barn i hemmet ska man göra en orosanmälan till socialtjänsten. 
  • Bedöms läget akut bör man ringa in orosanmälan och ge stöd för ev. polisanmälan.        
  • Om det finns misstanke om sexuella övergrepp under de senaste tio dagarna behöver spårsäkring utföras, se Spårsäkring vid sexuella övergrepp.
  • Misstänker man att våldet eller förtrycket är hedersrelaterat ska man inte ta kontakt med närstående.
Om individen upplevt våld eller förtryck tidigare

Även upplevelser av våld eller förtryck som ligger längre bak i tiden kan påverka individen. Man behöver därför ta hänsyn till de upplevelserna när man planerar och genomför behandling och insatser.

Allt som framkommer gällande hot och våld ska dokumenteras under sökord eller i anteckning som är dold när individen öppnar sin journal på nätet. Informera om att anteckningarna inte kommer att vara synliga för vare sig individen själv eller för andra utomstående.

Dokumentera fakta, inga egna värderingar eller tolkningar. Journalanteckningarna ska kunna användas vid en rättslig process. Information om hot och våld ska dokumenteras oavsett om individen vill göra en polisanmälan eller inte.

Exempel på innehåll i dokumentationen:

  • Om man har ställt frågor om hot och våld eller inte.
  • Om det är pågående våld eller om det handlar om tidigare upplevt våld t.ex. under uppväxten, eller om individen själv utsatt närstående för våld. 
  • Om individen är utsatt för ett kontrollerande beteende som är att jämställa med hot och förtryck t.ex hedersrelaterat våld.
  • Individens känsloyttringar och psykiska tillstånd.
  • Tecken på skador efter våld och/eller sexuella övergrepp. Dokumentera med hjälp av foton och använd kroppsmallar om det finns.
  • Om det finns barn i familjen. Gäller alla barn: biologiska, adopterade, partners barn, andra barn som bor i familjen, också växelvis boende.
  • Om man gjort en orosanmälan gällande barn till socialtjänsten.
  • Individens upplevelse av situationen.
  • Bedömning av säkerhet och akut risk för ytterligare våldsutsatthet.
  • Individens resurser och nätverk.
Barns och ungdomars journaler

När det handlar om barn och ungdomar som är utsatta för hot och våld ska man säkerställa att vårdnadshavare inte kan ta del av uppgifterna i journalen eller genom andra tjänster på 1177. Det kan handla om att blockera vårdnadshavares möjlighet att se bokade besök eller agera ombud, försegla journalen eller låsa barnets konto.

SARA:SV – bedöma risk för upprepat partnervåld

En guide som en intervjuare kan använda som hjälpmedel vid bedömningen av risk för upprepat partnervåld.

FREDA – bedöma våldssituationer

Standardiserade bedömningsmetoder som användas i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Det är tre metoder och en manual för hur de ska användas. Bedömningsmetoderna är könsneutralt utformade. FREDA består av:

    • FREDA kortfrågor: Fråga om våld i enskilda ärenden
    • FREDA beskrivning: Få en uppfattning om karaktären på det våld som förekommit eller förekommer
    • FREDA farlighetsbedömning: Bedöma risken för fortsatt utsatthet och en del i utredningen om behov av skydd.

PATRIARK – bedöma och hantera risk för hedersrelaterat våld

En vägledning för bedömning och hantering av risk för hedersrelaterat våld och innehåller en guide som består av tre delar: 

    • mönstret i det hedersrelaterade våldet
    • gärningspersonen eller personernas psykosociala status
    • offrets eller offrens bakgrund.

Uppföljning

Om individen är utsatt för hot, och/eller våld ska situationen följas upp kontinuerligt så länge våldsutsattheten kvarstår. Frågor om våldsutsatthet ska ställas i samband med årsuppföljning. 

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)