Boendestöd

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Behandling och stöd

Boendestöd

Boendestöd innefattar flera stödjande insatser som fokuserar på att stärka och motivera individen, praktiskt och socialt, så hen kan leva ett mer självständigt liv, i bostaden och ute i samhället.

Målgrupp eller situation

Vuxna med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser, däribland vuxna med adhd, i kombination med ytterligare belastande faktorer som leder till hög påfrestning och svårigheter att få vardagen att fungera.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att boendestöd erbjuds till individer med adhd som har svårt att klara hemlivet utan stöd, till exempel hjälp att planera hushållsarbete eller sociala aktiviteter utanför hemmet (prioritet 2).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Boendestöd ges till individer som behöver hjälp och motivation för att få vardagen att fungera och för att kunna behålla sin bostad.

Stödet ges oftast i hemmet och kan då handla om att till exempel sköta sitt hem eller sin ekonomi. Men det kan också ges utanför hemmet, som att till exempel följa med till tandläkaren, hjälpa till att handla mat och utföra ärenden eller se till att individen kommer iväg till arbete, sysselsättning och fritidsaktiviteter.

När ett boendestöd har beviljats gör man tillsammans en genomförandeplan som beskriver hur boendestödet ska utformas, vilka mål man ska nå och hur man ska göra för att nå de målen. Vid behov samordnas stödet med andra insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård. 

Genomförande

 

Boendestödet i praktiken kan handla om att motivera varför man behöver göra vissa saker, förklara hur det går till och ibland följa med eller sitta med vid samtal.

Boendestödet kan bestå av en eller flera olika delar, till exempel:

  • Sköta sin ekonomi
    Betala hyra och räkningar, ansluta autogiro, lotsa till budget- och skuldrådgivare.
  • Sköta hemmet
    Städa, tvätta, använda gemensam tvättstuga, handla och planera mat.
  • Ta ansvar för sitt boende
    Kontakt med grannar, vad som är otillåtna störningar.
  • Kontakt med vården
    Söka vård och upprätthålla kontakter med hälso- och sjukvård, psykiatri och tandvård.
  • Goda relationer
    Fungerande kontakt med närstående.
  • Meningsfull sysselsättning
    Daglig sysselsättning, delta i stödgrupper, brukarföreningar eller fritidsaktiviteter, söka jobb.
  • Myndighetskontakter
    Söka bidrag, kontakter med t.ex. Försäkringskassan, Kriminalvården, andra sociala förvaltningar.

Individer i behov av boendestöd behöver ofta också stöd med motivationen. Det kan handla om att öka motivationen till att ta emot stöd, bli mer självständig, skapa och upprätthålla en struktur i vardagen eller fullfölja behandlingar.

Ett sätt att arbeta med motivationen är att använda sig av metoden motiverande samtal.

Boendestöd kan beviljas oavsett boende. Individen kan ha en egen bostad eller boende med stöd.

Så går handläggningen av bostadsstöd till:

  1. Individen ansöker om boendestöd hos socialtjänsten.
  2. Handläggare på socialtjänsten utreder vilket stöd individen behöver i sin vardag i bostaden.
  3. Handläggaren fattar beslut, och om boendestödet beviljas sätter man upp mål för insatsen.
  4. Tillsammans med individen gör man en genomförandeplan som beskriver hur boendestödet ska utformas.
  5. Uppföljning görs regelbundet av handläggaren och boendestödjaren.

Utredningen omfattar en kartläggning av bland annat boendesituation, betalningsförmåga, hyresskulder och om det finns ett skadligt bruk eller beroende. Insatserna anpassas till det mål individen satt för att bättre kunna hantera vardagen.

Uppföljning

Uppföljning av de beslutade insatserna görs av den ansvariga handläggaren tillsammans med individen. Den görs regelbundet enligt den vårdplan, genomförandeplan eller individuella handlingsplan som gjordes i samband med beslutet.

Boendestödjaren stämmer av med individen hur de planerade insatserna fungerar och om man behöver ändra något för att nå målen.

Om individen har behov av samordning mellan flera insatser kan uppföljningen göras med en samordnad individuell plan, SIP.

Se även systematisk uppföljning på individnivå.

Märkning

  • Utförare: Individ- och familjeomsorg
  • Yrkesroll: Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Stöd i boende | Boendestöd
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår